EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034 medför förändringar
Inrikesministeriet anordnade den 10 juni ett informationsmöte för övervakningskommittéerna för EU:s fonder för inrikes frågor om EU:s fleråriga budgetram (MFF) för 2028–2034 och om inrikes frågor.
Mötet öppnades av Laura Yli-Vakkuri, direktör för enheten för internationella frågor. Yli-Vakkuri lyfte fram att även om Finlands främsta mål inom ramen för MFF-helheten är att sänka den sammanlagda nivån, så ser det ut som att EU-finansieringen av inrikes frågor kommer att öka avsevärt under den nya perioden. EU-finansieringen kommer i framtiden att utgöra en ännu viktigare del av finansieringen även inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Yli-Vakkuri betonade att det är viktigt att inrikesministeriets avdelningar och förvaltningsområde och även andra viktiga intressentgrupper inom finansieringen av inrikes frågor får en god överblick över helheten för den nya budgetramperioden.
Den nya budgetramen medför förändringar till programstrukturen och finansieringsbeloppen
Ville Similä, chef för ansvarsområdet för EU:s fonder för inrikes frågor, presenterade för deltagarna en översikt över MFF-helheten och beskrev hur helheten kommer att förändras jämfört med den nuvarande programperioden.
En av de största förändringarna är att under den nya perioden kommer de medel som anvisas direkt till medlemsstaterna samlas i varje medlemsstats nationella och regionala partnerskapsplan (National and Regional Partnership Plan, NRPP). I praktiken kommer Finland att under den nya perioden ha en enda NRP-plan där, förutom finansieringen av inrikes frågor, även finansieringen av bland annat regional- och strukturpolitiken, jordbruket, försvaret och beredskapen ingår. Det är centralt att inrikesministeriets förvaltningsområde och övriga intressentgrupper vet hur de ska agera i den nya kontexten.
En annan viktig förändring är att enligt kommissionens förslag kommer finansieringen av inrikes frågor att öka avsevärt, från den nuvarande periodens cirka 400 miljoner euro till uppemot 1,4 miljarder euro. Dock pågår förhandlingarna om den totala finansieringsnivån fortfarande. Den ökade finansieringen kommer att påverka genomförandet av finansieringen, vilket innebär att i fortsättningen måste projekten som finansieras vara större.
Målen för finansiering av inrikes frågor förblir i stort sett oförändrade
Specialsakkunnig Kristiina Mauriala redogjorde för hur EU:s förordningar inom området för inrikes frågor är på väg att förändras jämfört med den nuvarande perioden. En stor del av regleringen kommer att överföras till EU-förordningar om partnerskapsplaner och resultatbaserad styrning. Stödberättigade åtgärder specificeras inte längre närmare och det fastställs inte heller något minimibelopp för allokering av finansieringen till vissa mål. Dessutom ser det just nu ut som att det heltäckande operativa stödet som beviljas till myndigheter kommer att fasas ut.
Mauriala presenterade finansieringen av asyl-, invandrings- och integrationsfrågor (AMI) under den nya perioden. Finansieringsområdena förblir desamma jämfört med den innevarande perioden, men större helheter får allt större betydelse. Med AMI-finansiering stöds även i fortsättningen utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet, återvändande och bekämpning av olaglig migration, integration och laglig invandring samt solidariskt ansvar.
Specialsakkunnig Riika Väliahde redogjorde för finansieringen av gränsförvaltning och visering (BMV). I BMV-finansieringen kommer inga större innehållsmässiga förändringar att ske, men det är värt att notera att en förstärkning av Schengensystemet har lyfts fram som ett eget mål. Med BMV-finansieringen stöds även under den kommande perioden en effektiv integrerad gränsförvaltning samt en gemensam viseringspolitik.
Specialsakkunnig Virpi Karjalainen redogjorde för finansieringen av den inre säkerheten (IS). På samma sätt som i AMI och BMV kommer målen och temana för IS-finansieringen i stort sett att vara desamma som under den innevarande perioden. Finansieringen används bland annat för att bekämpa grov och organiserad brottslighet, terrorism, radikalisering och cyberbrottslighet, för skydd av medborgare, offentliga platser och kritisk infrastruktur mot fientliga handlingar samt för informationsutbyte och samarbete på området för inre säkerhet.
Beredningen av partnerskapsplanen för inrikes frågor inleds
Inrikesministeriet har under våren och sommaren kartlagt investeringsbehoven inom sitt förvaltningsområde. Arbetet har gjorts som en del av förberedelserna inför utarbetandet av partnerskapsplanen, som inleds på allvar under hösten.
Mer information:
specialsakkunnig Kristiina Mauriala, tfn 0295 488 275, [email protected] (AMI)
specialsakkunnig Riika Väliahde, tfn 0295 488 257, [email protected] (BMV)
specialsakkunnig Virpi Karjalainen, tfn 0295 488 392, [email protected] (IS)
Läs också Statsrådets kanslis pressmeddelande: Finlands EU-finansiering bereds utifrån förslag från en arbetsgrupp inför den kommande budgetramperioden 2028–2034
