Vid verkställande av EU:s fonder för inrikes frågor och genomförande av projekt som får understöd från dem ska så kallade horisontella principer iakttas. De horisontella principerna är de grundläggande fri- och rättigheterna och principerna enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet, icke-diskriminering och jämlikhet samt hållbar utveckling.
Ett urvalskriterium för beviljande av finansiering är att de horisontella principerna iakttas. De stödsökande ska i ansökan uppge hur de horisontella principerna beaktas i planeringen och genomförandet av projektet. Tillämpningen av principerna följs upp under genomförandet av projektet och stödmottagaren ska rapportera om dem.
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna har samlats vissa rättigheter som tillkommer medborgarna och invånarna i EU, medborgerliga rättigheter samt politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som baserar sig på EU-lagstiftningen. Stadgan om de grundläggande rättigheterna innehåller en ingress och 54 artiklar. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna tillämpas som ett juridiskt bindande dokument i ärenden där EU-rätten tillämpas. De artiklar i stadgan om de grundläggande rättigheterna som i EU:s fonder för inrikes frågor har identifierats som relevanta för genomförandet av fondernas program är åtminstone följande:
- Rätt till frihet och säkerhet
- Skydd av personuppgifter
- Rätt till asyl
- Icke-diskriminering
- Kulturell, religiös och språklig mångfald
- Jämställdhet mellan kvinnor och män
- Barnets rättigheter
- Äldres rättigheter
- Integrering av personer med funktionshinder
- Miljöskydd
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EUR-Lex)Länk till en annan webbplats
Människorättscentrets föreläsningsserieLänk till en annan webbplats
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till konventionen trädde i kraft i Finland den 10 juni 2016.
Målet för konventionen är att
- säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
- främja och skydda dessa rättigheter och friheter, och
- främja respekten för det inneboende värdet hos personer med funktionsnedsättning.
Jämställdhet, jämställdhetsintegrering och integrering av genusperspektiv
Med jämställdhet avses att könen har samma rättigheter och möjligheter. Med jämställdhetsintegrering avses att effekterna av verksamhetsmodellerna i ett projektet eller en verksamhet bedöms med tanke på jämställdheten. Målet är att främja jämställdhet och eliminera könsdiskriminering.
Könsperspektivet ska integreras i alla åtgärder. I ansökan ska man beskriva hur skillnader mellan mäns, kvinnors, flickors, pojkars, och/eller andra könsidentiteters ställning, möjligheter, behov och sårbarheter har beaktats i projektets eller verksamhetens planeringsskede.
Understödstagaren ska rapportera om hur könsperspektivet har beaktats i genomförandet av projektet eller verksamheten. Understödstagaren ska säkerställa att projektverksamheten inte ökar ojämlikheten.
Likabehandling och icke-diskriminering
Likabehandling innebär att alla människor är likvärdiga. I genomförandet av programmen för EU:s fonder för inrikes frågor iakttas principerna om likabehandling. Det innebär att man bland annat vid val, genomförande, uppföljning, rapportering och utvärdering av projekt och verksamhet agerar utan att diskriminera någon människogrupp.
Att identifiera diskriminering är en grundläggande förutsättning för likabehandling. Utgångspunkten är att verksamhetens kvalitet förbättras när människors olikheter beaktas.
I ansökan ska man beskriva hur man i projektet eller verksamheten beaktar förebyggandet av diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, i synnerhet hur man beaktar tillgänglighet.
Projektverksamheterna och sätten de genomförs på får inte öka ojämlikheten.
Främjande av hållbar utveckling
Målet med främjandet av hållbar utveckling är att säkerställa att verksamheten stöder uppnåendet av gemenskapens sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska mål för hållbar utveckling och att de totala konsekvenserna för miljön, klimatet och människors välfärd är positiva.
Hållbar utveckling fördelas på tre olika teman:
- ekologisk hållbarhet omfattar hållbar användning av naturresurser, minskning av de risker som orsakas av klimatförändringen, minskning av utsläppen av växthusgaser samt naturens mångfald och vattendragens tillstånd
- ekonomisk hållbarhet innebär en koldioxidsnål, naturresurs- och energieffektiv ekonomi som i synnerhet beaktar material och avfall, användningen av förnybara energikällor, utveckling av immateriella produkter och tjänster eller rörlighet och logistik
- med social och kulturell hållbarhet och jämlikhet avses i synnerhet harmoni i grupper och i samhället, förverkligande av grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter, jämställdhet, en fungerande demokrati och bevarande av dessa från generation till generation
I ansökan ska man bedöma vilka förväntade konsekvenser projektet eller verksamheten har med tanke på principen om hållbar utveckling.
MiljöskyddslagstiftningLänk till en annan webbplats
Klimatavtalet från ParisLänk till en annan webbplats
Nationell plan för anpassning till klimatförändringarLänk till en annan webbplats