ISF-fonden stödde Finlands inre säkerhet och gränsövervakning under perioden 2014–2020

Programperioden för fonden för inre säkerhet (ISF) 2014–2020 är på väg att stängas. Fonden för inre säkerhet stärkte Finlands beredskap inom kritiska områden och under programperioden användes sammanlagt omkring 78,1 miljoner euro ur ISF-fonden för att utveckla den inre säkerheten, gränsövervakningen och en gemensam viseringspolitik. Fonden var uppdelad i två delområden: ISF-B (Borders and Visa), som fokuserade på de yttre gränserna och viseringspolitiken, och ISF-P (Police), som stödde polissamarbetet, förebyggandet av brottslighet och beredskapen för risker och kriser som hotar samhället. Förändringarna i verksamhetsmiljön, såsom migrationskrisen, Rysslands anfall mot Ukraina och pandemisituationen innebar betydande utmaningar, som ISF-fonden svarade på målmedvetet.

ISF-fondens centrala mål för att stödja den inre säkerheten och gränsövervakningen

Det första specifika målet var att stödja en gemensam viseringspolitik och omkring 3,2 miljoner euro användes för det. Målet var att främja legal invandring och effektiveras visumprocesserna i synnerhet i trafiken till Ryssland. Det nationella visuminformationssystemet (SUVI) och konsulsamarbetet utvecklades i avsevärd grad med utrikesministeriets projekt, vilket gjorde att handläggningen av visumansökningar blev snabbare och noggrannare.

Det andra specifika målet var att utveckla gränskontrollerna och gränsövervakningen och sammanlagt omkring 38,3 miljoner euro användes till detta. I synnerhet Gränsbevakningsväsendet hade en central roll i genomförandet av det specifika målet. I projekten förbättrades bland annat den tekniska övervakningen av land- och havsgränser och utbildningsmiljön. Ett ytterligare mål var att garantera smidig gränstrafik och reagera på trycken till följd av migrationsrörelsen. De nya sameuropeiska informationssystemen EES och ETIAS var ett avsevärt finansieringsobjekt. I framtiden kommer de att användas för tredjelandsmedborgares gränsövergångar.

Det tredje specifika målet var operativt stöd till myndigheterna med ansvar för gränssäkerheten och viseringspolitiken och dess andel var omkring 16,9 miljoner euro. Med det operativa stödet täcktes bland annat bränslekostnaderna för bevakningsfartyget Turva, administreringskostnaderna för informationssystem och automatiska gränskontrollanordningar samt personalkostnaderna för det nationella koordineringscentret för det europeiska gränsövervakningssystemet Eurosur genom att säkerställa kontinuerliga resurser och oavbruten systemfunktion.

Det femte specifika målet var att förebygga och bekämpa brottslighet, vars finansieringsandel var omkring 13,3 miljoner euro. De finansierade projekten hänförde sig bland annat till bekämpning av cyberbrottslighet, terrorism och ekonomisk brottslighet. Med finansieringen utvecklades även vittnesskyddet i ett projekt av Polisstyrelsen, vilket beviljades finansiering på omkring 140 000 euro samt stödtjänsterna för brottsoffer, såsom Hjälpsystemet för offer för människohandel, inom ramen för två projekt av Migrationsverket, vilka beviljades sammanlagt omkring 130 000 euro.

Det sjätte specifika målet Risker och kriser siktade på att stärka säkerheten i samhället och dess andel av programfinansieringen var omkring 3 miljoner euro. Med åtgärderna förbättrades i synnerhet skyddet av kritisk infrastruktur och beredskapen för specialsituationer, såsom vid bekämpningen av kemiska eller biologiska hot. De projekt som var riktade på förebyggande av radikalisering skapade en grund för det långsiktiga säkerhetsarbetet. I Reach Out-projekten av Kyrkans Utlandshjälp främjades uppbyggandet av samarbete mellan myndigheter, olika religiösa samfund och organisationer och utvecklades nya verksamhetsmodeller och stödformer för familjer som berörts av våldsam radikalisering. Sammanlagt omkring 225 000 euro beviljades till de tre Reach Out-projekten.

ISF-fondens betydelse för att stärka Finlands inre säkerhet

ISF-fonden stärkte Finlands inre säkerhet i synnerhet under kriser. Gränsbevakningsväsendets och Polisstyrelsens roll var accentuerad och deras andel av projektfinansieringen var sammanlagt över 80 procent. Dessutom bidrog fonden till att svara på nya växande hot, såsom cyberbrottslighet och hybridpåverkan. Fondstödet visade sig vara ett oersättligt verktyg i genomförandet av EU:s strategi för inre säkerhet.

Även om verksamhetsmiljön förändrades snabbt under perioden 2014–2020, möjliggjorde ISF-fonden långsiktig utveckling. I utvärderingen av programperioden konstaterades att fonden uppnådde största delen av målen och de finansierade åtgärderna fortsätter att påverka Finlands säkerhet även i framtiden.

Du hittar närmare information om programperioden 2014–2020 och utvärderingarna av genomförandet här.