.png/42bea927-f587-39e8-0095-169ad3bf2fae?t=1709561606283&imagePreview=1){kind=logo}
Under programperioden 2021–2027 finansierar Europeiska kommissionen sin asyl-, migrations- och integrationsfond (Asylum, Migration and Integration Fund, AMIF) med cirka 9,88 miljarder euro, huvudsakligen i medlemsländernas nationella program. AMIF-fondens fyra särskilda mål är utvecklande av ett gemensamt europeiskt asyl- och mottagningssystem, främjande av smidig laglig invandring samt tredjelandsmedborgares integration och deltagande, förebyggande av illegal invandring och utveckling av fungerande system för återvändande och solidaritet samt slutligen solidaritet mellan medlemsstaterna.
Finlands AMIF-fonds totala finansiering under programperioden 2021–2027 är cirka 67,9 miljoner, vilket är en tredubbling av finansieringen. Under 2021–2023 fick 37 projekt finansiering från AMIF-fonden. Under finansieringsperioden beviljades 20,7 miljoner euro ur fonden. Under granskningsperioden hade två av projekten avslutats.
I halvtidsutvärderingen är fokus på att utvärdera fondens resultat och effektivitet. Det är dock fråga om en halvtidsutvärdering och eftersom genomförandet av fondens program bara är precis i början strävar man i första hand efter att identifiera mekanismer för att försöka uppnå dessa mål och granska hur programmet kommer igång.
Utvärderingens struktur byggde på de fem kriterier som Europeiska kommissionen presenterade. Dessa är ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde. Eftersom programperioden bara precis har börjat är syftet med halvtidsutvärderingen i första hand att bedöma om AMIF-fonden går i rätt riktning mot sina mål och om det finns mekanismer och praxis som kan identifieras i programmet som främjar uppnåendet av dessa mål.
För utvärderingen samlade man in uppgifter från flera källor och kombinerade kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Utvärderingen fokuserade främst på analys av material, men i samband med den genomfördes intervjuer med stödmottagare, medlemmar i uppföljningskommittén och företrädare för förvaltningsmyndigheten genom ett urval som ansågs så representativt som möjligt. Det insamlade materialet analyserades och upptäckterna bekräftades genom triangulering.
Genomförandet av AMIF-programmet har till största delen börjat på önskat sätt när det gäller alla särskilda mål och det kan anses vara i full verksamhet i slutet av 2023. Genomförandet av programmet och användningen av finansieringen har till största delen motsvarat behoven och reformerna, såsom införandet av operativt stöd även i AMIF-fonden, har fått ett positivt mottagande. En aktiv ansökan om finansiering från fonden och en lyckat inledning på projekten tyder på att programmet fungerar i sin nuvarande form.
I AMIF-programmet har man vid utarbetandet fastställt indikatorer på programnivå som är gemensamma för alla nationella AMIF-program. Indikatorerna lämpar sig dock inte alltid för enskilda projekt, och därför ska egna indikatorer fastställas för dem. Lösningen gör det möjligt att följa upp genomförandet av programmet, men det gör att en del av resultatet och effekterna av projekten kan förbli oregistrerade.
Förvaltningsmässigt har fondens verksamhet kontinuerligt utvecklats och processerna utvärderats. Det är viktigt för att förbättra verksamheten och verksamheten bör fortsätta för att identifiera de delar som behöver utvecklas. Den logiska referensramens tankeparadigm, partnerskapsprincipen och nya delar i form av horisontella principer, det vill säga jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering samt hållbar utveckling, har tagits med i programmet och dess genomförande.
För att lätta på den administrativa bördan har man strävat efter att aktivt vidta åtgärder, och det mest betydande är införandet av det nya elektroniska systemet EUSA2. Programmet har utvecklats kontinuerligt för att främja den allmänna kostnadseffektiviteten och förvaltningssystemens effektivitet, delvis utifrån rekommendationerna från föregående period och delvis enligt de möjligheter som EU:s allmänna förordning (CPR) erbjuder. Några av reformerna är processen för att begära utlåtanden om projektansökningar och riskbedömningar som syftar till att förenkla granskningarna. Den administrativa bördan är enligt halvtidsutvärderingen rimlig i förhållande till resultaten, även om viktningen av bördan blir tydligare allt eftersom programperioden framskrider.
AMIF-fonden är i sin nuvarande form betydelsefull, vilket betonades i intervjuerna och dess verksamhet är motiverad och ändamålsenlig. Fonden kan identifiera mekanismer för att lyfta fram nya eller förändrade behov och för att kunna göra ändringar i fondens program. Under granskningsperioden har det skett betydande förändringar i Finlands verksamhetsklimat, och effekterna av det återspeglas i programmet.
Enligt utvärderingen är genomförandet av AMIF-fonden konsekvent både internt och externt och eventuella överlappningar förebyggs aktivt. De finansierade åtgärderna motsvarade både stödmottagarnas behov och de nationella behoven. Målen i det nationella AMIF-programmet är till största delen konsekventa med målen i andra EU-finansierade program eller finansieringsinstrument som är inriktade på samma tema.
Utifrån dessa upptäckter skapar AMIF-fonden genom sin verksamhet EU-mervärde, även om åtgärderna huvudsakligen är lokala eller nationella. Med hjälp av AMIF-fonden kan Finland på ett mer effektivt sätt genom nationella åtgärder bidra till verkställandet av en gemensam migrationspolitik på EU-nivå.
Mervärdet är lättast att identifiera när man granskar möjligheterna att med hjälp av AMIF-finansiering stödja genomförandet av EU-direktiv eller andra EU-krav på nationell nivå. Dessutom främjar EUSA-finansieringen på ett betydande sätt de nationella aktörernas förmåga att i större utsträckning dra nytta av EU-finansiering och kompetens att koppla organisationernas egna mål till Europeiska unionens mål. Den nuvarande AMIF-finansieringen är även betydelsefull genom att den operativa verksamheten i organisationer som tar emot understöd är starkt beroende av extern finansiering.
Rekommendationerna i halvtidsutvärderingen innehåller en mer omfattande och inkluderande granskning av de projektspecifika indikatorer som skapats, en ytterligare förstärkning av införlivandet i projektarbetet av tankeparadigmen i anslutning till införandet av den logiska referensramen.
Dessutom rekommenderas det att lämpligheten hos vissa förenklingsmodeller (engångsersättningsmodell och direct award) ska granskas ytterligare och verkställandet av de horisontella principerna stärkas. Det finns dock anledning att följa upp hur genomförandet och förankringen av principerna går framöver.
Det rekommenderas att vidareutvecklingen av praxisen för utvärdering av projektansökningar ska granskas och att man i mån av möjlighet ökar genomsynligheten i de kriterier som används i exempelvis utlåtandeprocessen.
Slutligen är rekommendationen att låta göra en mer omfattande extern bedömning av effektiviteten, som åtminstone skulle omfatta en hel fondperiod och behandla strukturerna och finansieringen i större utsträckning på nationell nivå och EU-nivå.
Läs hela halvtidsutvärderingen (på finska):