Sammanfattning av halvtidsutvärderingen av fonden för inre säkerhet (ISF)

Under programperioden 2021–2027 finansierar Europeiska kommissionen fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund, ISF) med cirka 1,93 miljarder euro, varav huvudparten allokeras till medlemsländernas nationella program för genomförande. ISF-fonden strävar efter att främja uppnåendet av en hög säkerhetsnivå inom EU med hjälp av tre särskilda mål. Målen är att förbättra och underlätta informationsutbytet, förbättra och effektivisera det gränsöverskridande samarbetet och stärka den nationella kapaciteten.

Finlands ISF-fonds totala finansiering under programperioden 2021–2027 är cirka 36,6 miljoner, vilket är en fördubbling av finansieringen. ISF-fonden är allt mer fokuserad under den nya fondperioden efter att BMVI-instrumentet har differentierats från det. Under 2021–2023 fick 27 projekt finansiering från ISF-fonden och 22 miljoner euro har beviljats i finansiering. 

I halvtidsutvärderingen är fokus på att utvärdera fondens resultat och effektivitet. Det är dock fråga om en halvtidsutvärdering och eftersom genomförandet av fondens program bara precis har börjat strävar man i första hand efter att identifiera mekanismer för att försöka uppnå dessa mål och granska hur programmet kommer igång. 

Bedömningens struktur byggde på de fem kriterier som Europeiska kommissionen presenterade. Dessa fem kriterier, som behandlas separat, är ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde. Eftersom programperioden precis har startat är syftet med halvtidsutvärderingen i första hand att bedöma om ISF-fonden går i rätt riktning mot sina mål och om det finns mekanismer och praxis som kan identifieras i programmet som främjar uppnåendet av dessa mål.

För utvärderingen samlade man in uppgifter från flera källor och kombinerade kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Utvärderingen fokuserade främst på analys av material, men i samband med den genomfördes intervjuer med stödmottagare, medlemmar i uppföljningskommittén och företrädare för förvaltningsmyndigheten genom ett urval som ansågs så representativt som möjligt. Det insamlade materialet analyserades och upptäckterna bekräftades genom triangulering.

Genomförandet av ISF-programmet har förhoppningsvis inletts för det första och tredje specifika målets del, men under granskningsperioden har projekten inte beviljats finansiering för det andra specifika målet och det är alltså ännu inte aktivt. ISF-fondens stödmottagare har på grund av verksamhetens karaktär varit starkt koncentrerade på myndighetsaktörer. 

Genomförandet av programmet och användningen av finansieringen har till största delen motsvarat behoven och reformerna har fått ett positivt mottagande. En aktiv ansökan om finansiering från fonden och en lyckat inledning på projekten tyder på att programmet fungerar i sin nuvarande form.

I ISF-programmet har man vid utarbetandet fastställt indikatorer på programnivå som är gemensamma för alla nationella ISF-program. Indikatorerna lämpar sig inte alltid för enskilda projekt, och därför ska egna indikatorer fastställas för dem. Lösningen gör det möjligt att följa upp genomförandet av programmet, men det gör att en del av resultatet och effekterna av projekten förblir oregistrerade.  

Administrativt har fondens verksamhet kontinuerligt utvecklats och processerna utvärderats. Det är viktigt för att förbättra verksamheten och utvecklingsverksamheten bör fortsätta för att identifiera lämpliga delar som behöver utveckligas. Den logiska referensramens tankeparadigm, partnerskapsprincipen och nya delar i form av horisontella principer, det vill säga jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering samt hållbar utveckling, har tagits med i programmet och dess genomförande. 

För att lätta på den administrativa bördan har man strävat efter att aktivt vidta åtgärder, och det mest betydande är införandet av det nya elektroniska systemet EUSA2. Programmet har utvecklats kontinuerligt för att främja den allmänna kostnadseffektiviteten och förvaltningssystemens effektivitet, delvis utifrån rekommendationerna i halvtidsutvärderingen för föregående programperiod 2014–2020 och EU:s allmänna förordning (Common provisions Regulation, CPR). Nyheter som kan nämnas är förfarandet med utlåtanden om projektansökningar och riskbedömningar som syftar till att förenkla granskningarna. Den administrativa bördan är enligt halvtidsutvärderingen rimlig i förhållande till resultaten, även om programperioden precis har startat. 

ISF-fonden är i sin nuvarande form betydelsefull och verksamheten är motiverad och ändamålsenlig. Fonden kan identifiera mekanismer för att lyfta fram nya eller förändrade behov och för att göra ändringar i fondens program. Under granskningsperioden har det skett betydande förändringar i dess verksamhetsklimat, som även återspeglas i programmet. 

Enligt utvärderingen är genomförandet av ISF-fonden konsekvent både internt och externt och eventuella överlappningar förebyggs aktivt. De finansierade åtgärderna motsvarade både stödmottagarnas behov och de nationella behoven. Målen i det nationella ISF-programmet är till största delen konsekventa med målen i andra EU-finansierade program eller finansieringsinstrument som är inriktade på samma tema. 

Utifrån dessa upptäckter skapar ISF-fonden genom sin verksamhet EU-mervärde, även om åtgärderna huvudsakligen är lokala eller nationella. Det nuvarande mervärdet av EU-finansieringen är som mest betydande när man granskar möjligheterna att med hjälp av finansieringen stödja genomförandet av EU-direktiv eller andra motsvarande bestämmelser på nationell nivå. Dessutom främjar EUSA-finansieringen på ett betydande sätt de nationella aktörernas förmåga att även dra nytta av annan EU-finansiering och kompetens att koppla organisationernas egna mål till Europeiska unionens mål. Fundamentet för ISF-programmet har byggts upp så att de lever upp till både Finlands och EU:s behov för att uppnå en hög inre säkerhet på ett kontrollerat sätt. 

Rekommendationerna i halvtidsutvärderingen innehåller en mer omfattande och inkluderande granskning av de projektspecifika indikatorer som skapats, en förstärkning av införlivandet i projektarbetet av tankeparadigmen i anslutning till införandet av den logiska referensramen. 

Det rekommenderas dessutom att lämpligheten hos vissa förenklingsmodeller (engångsersättningsmodell och direct award) ska granskas ytterligare och verkställandet av de horisontella principerna stärkas. Det finns dock anledning att utvärdera hur följa upp och förankringen av dessa går framöver.

Det rekommenderas också att finansieringens användningsgrad ska utvärderas med tanke på om finansieringen är tillräcklig.

Det rekommenderas att vidareutvecklingen av praxisen för utvärdering av projektansökningar ska granskas och att man i mån av möjlighet ökar genomsynligheten i de kriterier som används i exempelvis utlåtandeprocessen. 

Slutligen rekommenderas det att låta göra en mer omfattande extern bedömning av effektiviteten, som åtminstone skulle omfatta en hel fondperiod och behandla strukturerna och finansieringen i större utsträckning på nationell nivå och EU-nivå.

Läs hela halvtidsutvärderingen (på finska):

Sisäisen turvallisuuden rahaston (ISF) ohjelmakauden 2021-2027 väliarviointi (PDF)